KlÀder och identitet Àr starkt förknippade eftersom mÀnniskan mer eller mindre Àr beroende av klÀder, Ätminstone pÄ vÄra breddgrader. Med klÀder visar vi ocksÄ vilka vi Àr och vilken grupp vi tillhör. VÄr studie syftar till att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till ett införande av obligatorisk skoluniform. Fokus ligger pÄ hur ett införande av obligatorisk skoluniform pÄverkar eleverna i relation till mobbning. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom tio intervjuer.

KlÀder och identitet Àr starkt förknippade eftersom mÀnniskan mer eller mindre Àr beroende av klÀder, Ätminstone pÄ vÄra breddgrader. Med klÀder visar vi ocksÄ vilka vi Àr och vilken grupp vi tillhör. VÄr studie syftar till att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till ett införande av obligatorisk skoluniform. Fokus ligger pÄ hur ett införande av obligatorisk skoluniform pÄverkar eleverna i relation till mobbning. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom tio intervjuer.

KlÀder och identitet Àr starkt förknippade eftersom mÀnniskan mer eller mindre Àr beroende av klÀder, Ätminstone pÄ vÄra breddgrader. Med klÀder visar vi ocksÄ vilka vi Àr och vilken grupp vi tillhör. VÄr studie syftar till att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till ett införande av obligatorisk skoluniform. Fokus ligger pÄ hur ett införande av obligatorisk skoluniform pÄverkar eleverna i relation till mobbning. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom tio intervjuer.

VÄr studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro. Syftet med studien Àr att undersöka vilken instÀllning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrÄnvaro samt att utreda om organisationer upplever nÄgon nytta med att redovisa sjukfrÄnvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro, och om denna i sÄ fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tÀnkas uppstÄ för organisationer vid anpassningen till lagen. VÄr studie Àr av kvalitativ art dÀr vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. VÄr slutsats Àr att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrÄnvaro de merkostnader som uppstÄr. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen sÀrskild nytta av att redovisa sjukfrÄnvaro, men har heller inga sÀrskilda merkostnader..

EU har gett ut ett förordningsförslag som bland annat innebÀr att byrÄrotation ska bli obligatoriskt, företag av allmÀnt intresse mÄste dÄ byta revisionsbyrÄ efter en begrÀnsad uppdragstid. Obligatorisk byrÄrotation Àr tÀnkt att stÀrka revisorernas oberoende samt att minska koncentrationen pÄ revisionsmarknaden. Enligt FAR kan oberoendet ses ur tvÄ synvinklar; det faktiska oberoendet, att revisorerna har integritet och inte lÄter sig pÄverkas av omvÀrlden nÀr de reviderar, och det synbara oberoendet som syns utÄt mot externa parter.Syfte och problemVÄrt syfte med undersökningen Àr att utreda förslaget om obligatorisk byrÄrotation, varför det kan komma att införas och om det stÀrker oberoendet, och vilket oberoende. Hur skulle ett införande pÄverka Sverige med stöd av erfarenheter frÄn Italien, som har haft obligatorisk byrÄrotation sedan 1974/1975? HuvudfrÄgan Àr: Bidrar obligatorisk byrÄrotation till att stÀrka revisorns oberoende?MetodVi har utfört intervjuer med revisionsbyrÄer och en nÀmndeman pÄ EU-kommissionen.

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det pÄvisats att ett antal bolag ej erhÄllit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrÄgasatts. Eftersom det Àr av stor vikt att revisorn agerar objektivt och sjÀlvstÀndigt med avseende pÄ tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrÄrotation som ett verktyg för att sÀkerstÀlla revisorns oberoende.Syftet med studien Àr att undersöka hur obligatorisk byrÄrotation pÄverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebÀra. Vidare behandlas byrÄrotations inverkan pÄ den finansiella stabiliteten.Studien baseras pÄ kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgÄende förstÄelse för utvalda parters Äsikter och synpunkter pÄ en eventuell lagförÀndring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen.Studien visar att obligatorisk byrÄrotation skulle ha positiv inverkan pÄ revisorns oberoende.

Bakgrund:HÀlsotrenden i samhÀllet har idag nÄtt organisationer som arbetar medhÀlsofrÀmjande aktiviteter för att förbÀttra medarbetarnas hÀlsotillstÄnd.FriskvÄrdsbidraget har lÀnge funnits och varit en frivillig förmÄn för organisationer atterbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hÀlsoarbete. DÄ organisationer inser attbidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hÀlsofrÀmjande harorganisationer börjat införa obligatorisk friskvÄrd. Genom att organisationer inför dettakan friskvÄrdsarbetet kritiseras dÄ ledningen pÄ organisationer anvÀnder sig avelementet tvÄng och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt krÀnker personalenspersonliga integritet.Syfte:Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen pÄ KalmarVatten upplevde obligatorisk friskvÄrd. Vi ville Àven fÄ förstÄelse för om denobligatoriska friskvÄrden blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarnaupplevde införandet i förhÄllande till den privata integriteten och rÄdande hÀlsotrend isamhÀllet.Metod:Studien har gjorts pÄ organisationen Kalmar Vatten som infört obligatoriskfriskvÄrd för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi meden induktiv ansats dÀr datainsamling frÄn respondenter pÄ Kalmar Vatten Àr grunden förvÄr analys och slutsats.Slutsats:Organisationen har skapat en företagskultur som Àr inriktad mothÀlsofrÀmjande arbete genom att utnyttja sin maktposition.

Flera allvarliga skandaler har genom Ären skadat revisorsyrkets rykte och trovÀrdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförÀndringar med syftet att öka revisorns oberoende och sÄledes revisionskvaliteten. I och med den pÄgÄende finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav pÄ obligatorisk byrÄrotation för publika bolag.I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförÀndringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrÄ. I dagslÀget Àr det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrÄrotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte Àr överförbara till en kontext med obligatorisk byrÄrotation.Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrÄ erhÄllit initiala rabatter pÄ revisionskostnaden och om revisionskvaliteten pÄverkades vid bytet.Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade Äret efter byrÄbytet. Tre Är efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra Är efter bytet hade revisionskostnaden ÄtergÄtt till normala nivÄer. Studien visade Àven att de bolag som anlitat en revisionsbyrÄ som tillhör ?The Big 4? fick betala mer i revisionskostnad Àn de som anlitat en ?mindre? byrÄ.

Huvudsyftet med vÄr uppsats var att i första hand undersöka vilka intentioner som lÄg bakom idén att införa en obligatorisk historiekanon i den danska grundskolan, men Àven se hur Svend SÞdring Jensens tre historieundervisningsteorier kan tillÀmpas i den danska kanonrapporten. Resultatet visade att kanonrapporten först och frÀmst kritiserade de danska elevernas kunskaper i historia och kronologi samt lÀrarnas bristfÀlliga kunskaper i Àmnet. Detta var ocksÄ de huvudargument som försvare och föresprÄkare för en obligatorisk historiekanon manade fram i den aktuella debatten kring Àmnet. Resultatet av vÄr studie kring kanon-rapporten kunde vi Àven hÀrleda till tvÄ av SÞdring Jensens tre undervisningsteorier, det vill sÀga den objektivistiska och klassiska teorin. Vi hade Àven som syfte att undersöka hur de danska lÀrarna sÄg pÄ förslaget med en obligatorisk kanon. Det vi kom fram till var att lÀrarna var tillfredsstÀllda med de mÄl som lÀroplanen för historia frÄn Är 2004 behandlar, och att en obligatorisk kanon inte skulle förÀndra elevernas syn eller kunskap nÀr det gÀller historieÀmnet.

Syfte: Huvudsyftet med denna studie Àr att utreda och analysera i vilken utstrÀckning Obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro Àr anpassad till smÄföretagen. Uppsatsen har Àven ett underliggande syfte, vilket bestÄr i att undersöka och beskriva smÄföretagens Äsikter och attityder gentemot Obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro. Metod: Kunskapssyftet i uppsatsen Àr explorativt och det har gripits an med hjÀlp av en induktiv metod. Studien har till störst del genomsyrats av den kvalitativa metoden för att skapa en större förstÄelse för problemomrÄdet, men Àven vissa inslag av den kvantitativa metoden Äterfinnes i uppsatsen. Förstudien utgjordes av intervjuer pÄ 6 stycken smÄföretag i SkÄne De framkomna resultaten lÄg sedan till grund för den enkÀt som sÀndes ut till sammanlagt 150 smÄföretag i SkÄne.

Bakgrund Svensk media uppmÀrksammade i början av 2000-talet brott mot livsmedelslagstiftningen inom bÄde Sverige och andra lÀnder i Europeiska unionen. KöttbedrÀgerier och fusk med ursprungsmÀrkning hade förekommit.Syfte Studiens syfte var att undersöka konsumenters lÀsande av och förtroende för obligatorisk livsmedelsinformation, att se om det fanns skillnader beroende pÄ kön eller grad av utbildning, samt om det fanns samband mellan lÀsfrekvens och förtroende för informationen.Metod En enkÀt utformades i Google Documents och delades ut i Sverige hösten 2013 via forumet Facebook. Totalt samlades 159 enkÀter in och analyserades i SPSS 21.0, med p=<0,05.Resultat Av den studerade livsmedelsinformationen lÀste deltagarna beteckning och bÀst före-datum/sista förbrukningsdag mest frekvent. Förtroendet för obligatorisk livsmedelsinformation var överlag högt men signifikanta skillnader sÄgs varken beroende pÄ kön eller utbildningsnivÄ. Kvinnor lÀste allergimÀrkning och ursprungsmÀrkning signifikant oftare Àn mÀn.

I Sverige Àr sex- och samlevnadsundervisning obligatorisk. Dock sÄ skiljer sig innehÄll, kvalitet och omfattning av undervisningen mycket mellan och inom skolor. Syftet med denna systematiska litteraturstudie Àr att undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning genom skolans insatser pÄverkar elever. Nio vetenskapliga artiklar anvÀndes för att finna svar pÄ detta. Resultat visar att elevers kunskap om sexuell och reproduktiv hÀlsa ökar, att attityder i viss mÄn kan pÄverkas men att beteenden Àr svÄra att förÀndra.

I Sverige genomfördes Är 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stÀrka minoritetsÀgarnas stÀllning gentemot stora aktieÀgare i samband med blockförvÀrv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks nÀrmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjÀlp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom anvÀndning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvÀrv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvÀrv.

Sexuellt beteende kan bidra till oönskade konsekvenser hos unga mÀnniskor. Genom sexualundervisning kan sexuella risktaganden samt oönskade konsekvenser minska hos unga mÀnniskor. Syftet med denna studie var att studera sexualundervisning och hur den pÄverkar beteendet hos unga mÀnniskor mellan 12-24 Är. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades noga. Artiklarna inhÀmtades frÄn vetenskapliga databaser.

I det hÀr arbetet har linjÀr regression anvÀnts för att undersöka omolika sociala faktorer pÄverkar om elever fÄr gymnasiebehörighet. Undersökningen gjordes med kommunvis aggregerad data och faktorerna somundersöktes var utlÀndsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivÄ, arbetslöshet, disponibel inkomst, lÀrartÀthet, andel lÀrare med pedagogiskexamen och skolornas kostnad.Statistiskt signikanta resultat erhölls för utlÀndsk bakgrund, försörjningsstöd, utbildningsnivÄ, disponibel inkomst och lÀrartÀthet. Enligtundersökningen pÄverkar utlÀndsk bakgrund och försörjningsstöd gymnasiebehörigheten negativt. UtbildningsnivÄ och disponibel inkomst pÄverkarden positivt. LÀrartÀtheten pÄverkar gymnasiebehörigheten positivt omandelen lÀrare i svenska som andrasprÄk och modersmÄl inte överstiger10,4 %.Resultaten för resten av de undersökta faktorerna var inte statistisktsignikanta och dÀrför kan inget sÀgas sÀkert om dem utifrÄn den hÀrundersökningen.Observera att inga slutsatser kan dras pÄ individnivÄ.